Hedda

Går runt bland taxfreen. Godis, gosedjur, böcker, sovernirer, parfymer.. Jag följer efter Jane som letar efter ngt speciellt. Jag stannar, ställer mig o luktar på parfymer istället. Alla för dyra att jag äns ska tänka mig att köpa här. Söta dofter, syrliga dofter, alla olika.. Och din. Det kom som en chock. Jag tänkte inte på märket, men det gick inte att missta.
Jag har glömt hur din röst låter. Jag har glömt hur mjuk din hud är, hur det känns att nudda dina läppar med mina, hur det känns att se in i dina ögon, hålla din hand, skratta med dig, dra handen genom ditt hår, känna din hand runt min midja.. Har glömt nästan allt.
Men doften förde mig tillbaka till ditt rum, i din säng, vilandes på din axel, handen smekandes över ditt bröst, och jag kunde nästan, nästan känna dina läppar mot mina. Då kände jag hur mjuk din hud var, hur dina läppar kändes. Det var så verkligt. Jag såg det så tydligt...
Jag ryckte till, ställde snabbt ner flaskan igen. o gick därifrån. Efter ett tag var jag tillbaka på samma plats, med parym flaskan i min hand. Bara en gång till, två gånger till.. Känslan av dina läppar kom tillbaka vid varje inandning av doften.
Men det försvann lika snabbt som den kom, lika snabbt som jag ställde ner flaskan igen. Nu är det som förut. Jag kommer inte ihåg dig.


Men dofter glömmer man aldrig.

varför jag tog flaskan mer än en gång? det kändes spännande, att känna ngt annorlunda..