Hedda

Ibland känns det som om gud inte tillåter mig att må bra. Att jag aldrig ska få en paus och känna att allt bara är så bra som det kan vara. Att inte ha några problem elelr ngt jobbigt att tänka på.
Om det blir som jag önskar och eftersom jag litar på att detta faktiskt ska funka så är min tyngsta hemlighet ngt ajg inte längre kommer må dåligt av. Jag har mina ärr som aldrig kommer försvinna men det kommer iaf bli en stor lättnad. Och en vän som jag nu har kunnat prata med normalt är ngt som oxå får mig att må väldigt bra. Att den människan ler mot mig igen känns så.. konstigt, men sjukt skönt.  det får mig att tänka på massa minnen.
Men imorgon så ska Emil följa med mickan till jobbet, alltså veterinären. Han har en tumör vid svansen! den känns inte speciellt mkt utanpå, men när mickan undersökte lite så upptäkte hon att den va ganska stor, Ungeför som ett ägg.
Så lite oroligt är det nu även fast jag itne tror att det är ngt farligt. men han är gammal och man kan aldrig vara säker.. Men jag vägrar tro det värsta som jag alltid annars brukar göra, iaf när det gällt våra marsvin och andra djur. men nej, det är en godartad tumör säger jag hela tiden för mig själv.
När jag tänker snabbt, att det kasnek kan vara en elak tumör, komemr det tårar direkt.
Men nej vafan! han är en stark liten kille och har klarat mkt! Han kommer finnas kvar ett bra tag till.. annars jävlar! jag blir bara så rädd...:'(