Hedda

Båda mina föräldrar träffar sina "kompisgäng" regelbundet. iaf så har dom vinprovningar och herrmiddagar. vanligast en gång i månaden. Och när jag var ltien så var det alltid en av papaps kompisar som jag gillade bäst. han såg alltid så snäll ut o var så trevlig.
En gång frågade jag vem som gudfar. Pappa sa bara att det var "han som sitter i soffan". men fan, alla gubabrna satt ju i sofforna? :S men ajg hoppades så på att det var han den där so msåg så snäll ut! Men när jag fick reda på vem det var så... var det ju inte han jag ville:( Utan min gudfar är ett matte geni. så han har plågat mig i fleera år. såfort vi träffas så stälelr han ett matte tal til lmig eftersom han tycker att matte är sååå viktigt! oftast säger jag bara hej o vägrar svara. Så alltid när han ringede (när jag var liten) och det är jag som svarar här hemma så behövde han bara säga "5 * 5" så viste jag vem det var.. Annar så har vi aldrig haft någon bra kontakt, förutom när han har hjälpt mig med läxorna då pappa har haft herrmiddag här hemma.

Nyss ringde iaf han som jag önskade vart min gudfar.(vi har inte heller någon kontakt alls, utom att vi hälsar på varann när vi ses) Han hörde direkt att jag var sjuk. o så när jag sa  att pappa iten var hemma, utan att dom är utomlands o komemr hem först på måndag så sa han att jag får alltid ringa honom om jag behöver hjälp, elelr om jag mår dåligt o blir sjukare. Så frågade han på massa om hur länge jag vart sjuk osv.(han är läkare) Så fick både hans job nummer och mobil!  man blir glad när någon bryr sig! :D att så små saker kan göra mkt inombords..     :)
Är det inte så en gudfar ska göra? bry sig? min gudfar bryr sig inte mer än att jag ska lyckas matte.